Scenografi och prosodi

Ramon Cavaller

Ramon Cavaller har betalat skatt och tvlicens i Sverige sedan 1970. På 70talet utbildade han sig till scenograf på Dramatiska Institutet och arbetade sedan med Stockholms Musikdramatiska Ensemble och på den Kungliga ( Det är mycket viktigt att du skriver ”Kungliga” säger Ramon i intervjun) Operan i Stockholm. 1986 arbetade han med Ormteatern för första gången och sedan har det varit samarbete mest hela tiden.

Men hur mycket scenograf han än är, är det språk Ramon brinner mest för. Till slut blir han fullkomligt olidlig att umgås med, eftersom det kommer ett ständigt flöde om vikten av språkhygien och prosodier ur hans mun. Men mer om språk senare…

Scenografi, är det verkligen nödvändigt det?
— Scenografi betyder rum, att skapa ett rum som hjälper och förstärker pjäsen. Den underlättar framförandet av själva berättelsen, och den ska hjälpa skådespelarna och regissören att berätta.

Hur tänker du när du får en text i hand och ska göra en scenografi av den?
— Det beror på vem som ska regissera, vem som ska titta på det, var pjäsen ska spelas och när. Om det är sommarteater är det helt annorlunda än tittskåp. Sen handlar det om koncept också. Man försöker hitta en stil. Inte hyperrealism utan plocka fram det man vill. Med samma pjäs kan man säkert göra fem olika scenografier beroende på alla dessa olika aspekter.

Den här pjäsen utspelar sig i ett radhusområde i Haninge, men det finns inte mycket likheter med området i scenografin. Varför undviker du det?
— Det behövs inte. Det viktigaste är att själva spelet behöver komma fram. Det är sommarteater och ska spelas utomhus så det behövs otroligt starka färger. Men färgerna har också något med texten att göra. Det handlar också om att alla i pjäsen är så annorlunda gentemot varandra. Balterna som är oranga som ger anknytning till Ukraina, att en granne är väldigt ordentligt och en annan slarvig, och så vidare.

Är det något särskilt att tänka på som scenograf när en pjäs ska spelas ute?
— Starka färger är en sak. Det här med vädret tänker jag inte så mycket på. Jag kan ju tyvärr inte styra vädret även fast jag gått på DI. Det är folk som kommer och pjäsen är ju färgstark i sig, det är färgstarka roller och jag använder regnbågens allra färger. Standardlösningen är att man använder max tre färger. Då blir det snyggt men i den här pjäsen försöker jag jobba mer expressionistiskt.

Ramon Cavaller

Vilken roll anser du att en scenografi ska spela i en föreställning?
— Det ska vara funktionellt och bra. Det ska fungera. En scenografi ska aldrig vara dekoration. Scenografi ska användas. Ett skyltfönster på NK ska vara dekorativt men inte en scenografi. Mitt ideal är att ha scenografin minimalistisk och att den ska ge möjlighet till rörlighet. Det ska vara lätt att komma in och ut. Speciellt i operor och så är det jätteviktigt med körer som ska in och ut. Ibland har inte scenografen tänkt på det så kören står och trängs medan handlingen fortsätter. Det ser inte bra ut.

Är det något du slutligen vill lägga till?
— Ja. På Mallorca talar man inte spanska utan katalanska. Katalanska har en helt annan prosodi och jag är så förbannad på den spanska statens försök att kolonisera ön med castillanska. Så mitt budskap till alla svenskar som ska åka till min hemö: Använd språkhygien och lär er katalanska. Bon Dia!

Per Sternbeck intervjuade.