Gästspel på Ormteatern, arrangerat av Haninge Riksteaterförening.
”En gripande kärlekshistoria från början av 1900-talet. Hisnande och humoristiskt kommer här Sara Lidmans fantastiska språk till sin rätt, spelat lätt och varmt av Ellenor Lindgren ackompanjerad av Nina Nordvall Vahlberg på dragspel.”
Om föreställningen
Vi förflyttar oss hundra år bakåt i tiden. Rönnog arbetar som mejerska i Norrbotten och kommer från ett hem där glädjen och skulden är varandras jämlikar. När hon för första gången förälskar sig och upplever kärlekens ljuva smekningar, drabbas hon lika häftigt av mötet av sin egen skuld och skam från barndomen. Njutningen färgas bittert och följer henne genom äktenskapet med Isak Mårten i Västerbottniska Eckträsk. Rönnog flyr med sin frustration och ångest in i vävstolens dunkande slammer.
Rönnogs öde och kamp mellan gott och ont, frihet och vanmakt, kärlek, hat och rädsla är en gripande historia, och i detta värdiga framförande får den ytterligare lyskraft att nå ut.
“Den som älskar glada dagar varder fattig”. Sara Lidman som Västerbottens nationalskald nummer ett, upphör aldrig att fascinera med sina beskrivningar av strävsamhet i en bygd där totalt mörker råder om vintern och ljuset härskar obarmhärtigt om sommaren. Trots teknikens framfart, att klyftorna i samhället blivit mindre och ordet fattigdom knappt längre existerar, återstår de eviga stötestenarna och livsfrågorna. Är kärleken friare? Är skulden och skammen mindre? Vintermörkret är fortfarande mörkt som då, sommarljuset ännu bländande. Berättelsen om Rönnogs liv känns kusligt aktuell.
Recensioner
Från recension i Nummer.se:
”Lekfullt och ytterst passionerat färgsätter Ellenor Lindgren, tillsammans med Nina Sarri Vahlberg och hennes lyhörda ackompanjemang på dragspel, Rönnogs resa från hemmet och en avvisande fader till giftermålet med småbrukaren Isak Mårten Mårtensson i Ecksträsk. Ett kvinnoliv där vreden, lifsens rot, blir det som håller skammen, sorgen och fodringsägare stången…
…Det är också Ellenor Lindgren som har bearbetat Lidmans bok, en bearbetning som imponerar – väldisponerat, intelligent och i takt med ursprungsverket egen, högst unika rytm.
/Elin Axelsson”
Se också recension i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.